Grå triggerfisk

Förflyttning i den grå triggerfisken sker med hjälp av vågningar av ryggfenorna. Om den hotas kan fisken arbeta sig in i en skyddande spricka och kila sig på plats genom att bygga upp sin främre ryggrygg. Det är svårt att lossna från denna position. Den andra ryggraden är ansluten till den första och när den är deprimerad utlöser den upplåsningen av den första ryggraden.

den grå triggerfish är en bottenlevande arter och livnär sig på bottenlevande ryggradslösa djur som räkor, krabbor, blötdjur, sjöborrar, sand dollar, sjöstjärnor och sjögurkor. Den har starka tänder specialiserade för att göra hål i hårt skalad byte. Ett intressant utfodringsbeteende har observerats, där fisken placerar sig vertikalt ovanför en sandig havsbotten och puffar en ström av vatten ur munnen. Detta stör substratet och kan avslöja något ätbart. Ytterligare puffar exponerar mer, och rovföremålet grips med fiskens skarpa tänder och avlägsnas från havsbotten. Om det är en sanddollar, tappar fisken den och plockar upp den igen flera gånger tills bytet landar upp och ner. Fisken antar sedan sin vertikala hållning en gång till och attackerar mitten med stängda käkar och krossar det mjuka centrala området. Det skopar sedan ut och slukar köttet.

hanar utvecklar en kolgrå färg och är mycket territoriella under häckningssäsongen, som börjar på sommaren när vattentemperaturen når cirka 21 C (70 F). Hanarna förbereder upp till ett dussin bon i håligheter som blåses ut ur sandbotten och patrullerar sedan området och driver oönskad fisk bort. Honorna strövar runt och inspekterar boplatserna. När en hona är redo att leka, både manliga och kvinnliga in ett bo och tätt cirkel runt varandra medan hon lägger ett stort antal minut ägg och han befruktar dem. Honan stannar i boet, skyddar äggen och blåser och fläktar dem. Hanen försvarar sitt territorium, som kan innehålla andra bon med kvinnor som skyddar sina ägg. På detta sätt uppvisar hanen harembeteende. Wrasses och röda snappers matar ibland på äggen som, om de överlever så länge, kläcker efter ungefär femtio timmar. Fisklarverna vandrar upp mot vattenytan där de ofta blir en del av samhället beroende på flytande sargassumgräs. Där matar de på alger, havstulpaner, hydroider och polychaete maskar. På hösten, när de når ca 15 cm (6 tum), lämnar ungfisken sargassum och sjunker ner till havsbotten.