Huvud ultraljud

Huvud ultraljud (HUS), även kallad kranial ultraljud (CUS), erhålls för diagnos och uppföljning av för tidiga och sjuka nyfödda.

fördelar

Huvud ultraljud har fördelarna med:

• tillgänglighet
• mobilitet, dvs. sängskanning vid NICU och neonatalavdelningen
• kräver ingen sedering
• möjliggör seriella skanningar, t.ex. för bedömning av hjärnmognad och/eller lesionsutveckling
• ingen joniserande strålning

nackdelar

som med alla ultraljudsstudier är huvudultraljud mycket operatörsberoende. Detta är inte en sann nackdel som sådan men kräver att röntgenfotografen som utför undersökningen är välutbildad i förvärvstekniken, vet hur man använder de tillgängliga ultraljudsmaskinerna och är kunnig i intrakraniell anatomi och patologi för att inte missa något signifikant resultat.

en inneboende begränsning av ultraljud i huvudet är att strukturerna som omfattar de akustiska fönstren (se tillvägagångssätt nedan, under Teknik) alla så småningom stängs.

indikationer

indikationer för en neonatal Huvud ultraljud inkluderar:

• rutinmässig Huvud ultraljud för alla prematura nyfödda
• misstanke om hjärnan anomalier på antenatal ultraljud
• alla sjuka nyfödda i vilka hjärnpatologi är inblandad
• en nyfödd som inte hade screenats prenatalt

teknik

tillvägagångssätt

för en rutinsökning fungerar den främre (bregmatiska) fontanellen som det akustiska fönstret. Ytterligare akustiska fönster, som används för att visualisera specifika intrakraniella strukturer: den bakre (lambdoid) fontanellen, mastoid fontanell, squamosal del av det temporala benet (dvs. temporal fönster), foramen magnum, koronal sutur och squamosal suturer.

givare

• en 7,5-8 MHz mikrokonvex givare är bäst lämpad för visning av den neonatala hjärnan genom fontanellerna samtidigt som det ger bra djup
• en linjär givare, vanligtvis 11-12 MHz, kan användas dessutom för en mer detaljerad bild av ytliga strukturer och lesioner
• en fasad array givare kan användas om fontanellen är liten, t. ex. vid en senare ålder i spädbarn, men har ett smalare synfält och är i allmänhet mindre gynnad

protokoll

en grundläggande rutinsökning utförs genom den främre fontanellen. För att vara säker kommer hjärnan hos en extremt för tidig nyfödd (dvs 28 veckor eller mindre) att vara mindre utvecklad än den för en term neonat, inklusive mindre invecklad gyri och grundare sulci; följande bör endast fungera som en grov guide.
på en koronal (tvärgående) skanning vinklas givaren först framåt och roteras sedan gradvis bakåt. Följande strukturer bör sökas och bedömas 1:

• nivå av frontallober: frontallober, interhemispheric fissure, banor
• nivå av frontala horn av laterala ventriklar: frontallober, interhemispheric fissure, corpus callosum, frontala horn, cavum septi pellucidi, caudatkärnan, basala ganglier, temporala poler, Sylvian fissurer
• nivå av foramen av Monro: frontallober, interhemispheric fissure, cingulate sulcus, corpus callosum, frontala horn och cavum septi pellucidi, choroid plexus i ventriklar, caudatkärnan, basala ganglier, temporala lober, Sylvian fissurer
• nivå av kropparna i laterala ventriklarna: interhemispheric fissure, corpus callosum, kroppar av laterala ventriklar med choroid plexus, tredje ventrikel, caudatkärna, basala ganglier, temporala horn av laterala ventriklar, parahippocampal gyrus, parietala lober, temporala lober, Sylvianfissurer, midbrain, Tentorium cerebelli, cerebellära hemisfärer och vermis
• nivå av trigonerna i laterala ventriklarna: interhemispheric fissure, cavum vergae( i prematura nyfödda eller som en anatomisk variant), corpus callosum, trigoner i laterala ventriklar med choroid plexus, parietala lober, occipitala lober, calcarine fissure
• genom parieto-occipitala lober: cingulate sulcus, parieto-occipital fissure (välformad i termen nyfödda), calcarine fissure, parietal lobes, occipital lobes
• naturligtvis ska skallen visas på alla förvärv

på en sagittal (longitudinell) skanning placeras givaren vid mittlinjen, vinklas sedan hela vägen till höger och därifrån gradvis ack till mittlinjen. Efter att ha kommit tillbaka till mittlinjen (dvs. midsagittalstrukturerna är synliga igen), bör samma skanning upprepas till vänster. Följande strukturer bör bedömas:

• midsagittal: cingulate groove, corpus callosum, depression septi pellucidi, depression vergae (för tidiga nyfödda eller variant), tredje ventrikel, fornix, midbrain, bro, ryggmärg, cerebellär mask, calcarine fissure, parieto-occipital fissure, quadrigeminal plate, den fjärde ventrikeln, cisternen stor, interpeduncular cistern, Sylvian akvedukt
• extremt parasagittalplan (höger/vänster): Sylvian fissure, Insular Cortex, precentral, Central och postcentral sulci
• parasagittalplan även om ön: frontal lob, temporal lob, Sylvian fissure, parietallob, occipital lob, insular cortex och sulci (hos för tidiga nyfödda blir de senare gradvis synliga när barnet mognar), precentral, central och postcentral sulci
• parasagittalplan även om (höger/vänster) lateral ventrikel: frontal lob, caudatkärna, basala ganglier, thalamus, temporal lob, cingulate sulcus, lateral ventrikel – frontal horn, kropp, occipital horn och temporal horn, choroid plexus; parahippocampal gyrus, cerebellär halvklot, parietallob, parieto-occipital spricka, occipital lob