enteriska bakterier: vän eller fiende?

den normala mag-tarmkanalen innehåller ett enormt antal aeroba och anaeroba bakterier som normalt har ett symbiotiskt förhållande med värden men kan ha negativa effekter med lokala och systemiska konsekvenser. Tunntarmen utgör en övergångszon mellan den glesbefolkade magen och den frodiga bakteriefloran i tjocktarmen. Reglering av tarmfloran beror på komplexa interaktioner mellan många faktorer inklusive utsöndring av magsyra, tarmmotilitet, gall-och pankreasutsöndringar, lokal immunitet, ytglykokalyx och slemskikt och diet. Mikrobiella interaktioner är också viktiga och kan innebära förändringar i redoxpotential, substratutarmning och produktion av ämnen som bakteriociner som hämmar bakterietillväxt. Den gynnsamma effekten av den normala enteriska floran innefattar konkurrenskraftig uteslutning av potentiellt patogena organismer och produktion av näringsämnen som kortkedjiga fettsyror (som utgör en viktig energikälla för kolonslemhinnan) och vitaminer. Skadliga effekter av den enteriska floran inkluderar konkurrens om kalorier och väsentliga näringsämnen, särskilt av bakterier i tunntarmen, och en förmåga att skada slemhinnan, under vissa omständigheter som orsakar eller bidrar till inflammatorisk tarmsjukdom. Dessa problem kan accentueras av störningar i den fysiologiska regleringen av intraluminala bakterier som möjliggör överväxt av en normal bosatt eller kolonisering av övergående patogener. De patofysiologiska konsekvenserna kan innebära direkt skada på tarmslimhinnan och bakteriell metabolism av intraluminala beståndsdelar, till exempel bildande dekonjugerade gallsyror och hydroxylerade fettsyror som stimulerar vätskesekretion. Ytterligare problem uppstår om det finns störningar i slemhinnebarriären eftersom detta kan leda till ökad passage av bakterier och bakterieprodukter som stimulerar slemhinneinflammation, medan bakteriell translokation kan leda till bakteriemi och septikemi. Problem associerade med bakteriella patogener illustreras av egenskaperna hos spektrumet av patogen Escherichia coli, av vilka några underlättar långvarig kolonisering genom vidhäftning till ytan eller invasion av enterocyter.